Fakta & miljöpåverkan

Det tyska transportfartyget Friedenau byggdes 1920 vid Ateliers et Chantiers de la Loire i Nantes i Frankrike och hette ursprungligen Adrar. Fartyget var cirka 119,9 meter långt, 17,1 meter brett och drevs av en ångmaskin på omkring 2 800 hästkrafter. År 1937 köptes hon av ett tyskt rederi, döptes om till Friedenau och rekvirerades 1940 som militärt transportfartyg inför invasionen av Norge. Den 8 april lämnade hon Gotenhafen med soldater från Infanterie-Regiment 340 och annan last ombord, med Oslo som destination. Den 10 april 1940 träffades Friedenau av två torpeder från den brittiska ubåten HMS Triton och sjönk med aktern först på omkring fem minuter; 499 tyska soldater uppges ha omkommit och 210 skeppsbrutna räddades av fartyget España.

Det är inte klarlagt om Friedenau drevs med kol eller olja. Under 1920- och 1930-talen byggdes många ångfartyg om från koleldning till oljeeldning, eftersom olja var enklare att hantera, krävde färre personer i pannrummet och gjorde bunkringen snabbare. Det är därför möjligt att Friedenau kan ha konverterats till oljedrift, även om någon säker dokumentation om detta ännu inte har hittats. Om fartygets ångpannor var oljeeldade kan bunkerkapaciteten grovt ha varit omkring 500–900 ton bränsleolja. Efter cirka två dygns resa kan ungefär 450–850 ton, motsvarande cirka 480 000–900 000 liter olja, ha funnits kvar när fartyget sjönk. Hur mycket som i så fall finns kvar i vraket i dag är okänt, eftersom olja kan ha läckt ut vid torpederingen och under de efterföljande årtiondena. Uppgifterna är därför en teknisk uppskattning och gäller endast under förutsättning att fartyget verkligen var oljeeldat
Expedition Friedenau
Under 2026 genomför MDTT en ROV expedition för att filma fartyget och identifiera läckor och samtidigt ta vatten och sedimentprover. Nedan presenteras alla provresultat.
- Vattenprover
- - Kommer snart
- Sedimentprov
- - Kommer snart