Fem svenska örlogsfregatter – Fredricus, Kalmar, Halmstad, Stettin och Charlotta – sänktes av sina egna besättningar i Marstrands hamn i juli 1719 för att förhindra att de erövrades av den dansk-norska flottan under Tordenskjold. Flera av vraken ligger fortfarande kvar på botten som skyddade fornlämningar.
Fakta & miljöpåverkan
De fem svenska örlogsfartygen Fredricus, Kalmar, Halmstad, Stettin och Charlotta deltog i försvaret av Marstrand under Tordenskjolds anfall 1719. Fartygen var segeldrivna och bestyckade med ett stort antal kanoner, och Stettin var sannolikt ett mindre linjeskepp snarare än en fregatt. När Carlstens fästning och hamnen riskerade att falla beslutade svenskarna att själva sänka fartygen för att hindra den dansk-norska flottan från att ta dem som krigsbyte. Fredricus, Kalmar, Halmstad och Stettin blev kvar som vrak eller vraklämningar i Marstrands hamnområde, medan Charlotta senare uppges ha bärgats. Vrakplatserna innehåller fortfarande delar av träskroven, barlaststenar, järnkanoner, kanonkulor och annan militär utrustning från stora nordiska kriget.
De fem örlogsfartygen drevs med segel och hade därför inga motorer, dieseltankar eller stora mängder bunkerolja som kan orsaka omfattande oljeutsläpp. Miljörisken kommer i stället från korroderande järnkanoner, kanonkulor, blyammunition, kopparföremål och eventuella rester av svartkrut. Metaller och andra ämnen kan långsamt frigöras och lagras i sedimenten, där de kan påverka bottenlevande djur och spridas vidare i näringskedjan. Samtidigt fungerar trädelar, stenar och kanoner som konstgjorda rev och ger skydd åt musslor, kräftdjur och fiskar. De största omedelbara hoten mot vraken är därför sannolikt muddring, ankring, båttrafik, erosion och olovlig bärgning snarare än ett plötsligt utsläpp av bränsle.
Expeditionsfilm - 5-Örlogsfregatter
Under 2026 genomför MDTT en ROV expedition för att filma vraken och samtidigt ta vatten och sedimentprover. Nedan presenteras alla provresultat.
- Vattenprover
- - Kommer snart
- Sedimentprov
- - Kommer snart